FU!

Vissa dagar är mindre bra än andra,
det är ju ingen nyhet och så kommer det alltid vara.

Tillgången är tillfälligt slut.

Psyket spökar och anser att risker/konsekvenser av vad jag vet är dåliga alternativ nästan känns mer värda en alternativet att leva som jag gör nu.
Klart jag vet att det inte är en bra idé att lyssna på sådana idéer,
men det gör ju inte mindre att dem tankarna finns där... :/

Är ändock så pass väl medveten om vad det skulle innebära,
Anser det inte värt det igenkligen...

Men faktumet att jag vet hur lång tid till det innebär för att jag ska kunna börja leva med mig själv är något som skapar mer funderingar än vad som är sunt egentligen...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0